Comparison of Physical and Digital Baggage Tagging at Arlanda Airport
Le résumé fourni par la source
Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Swedavia AB och behandlar hållbarhetsmässiga och ekonomiska aspekter av bagagemärkning vid Arlanda flygplats. Studien jämför nuvarande fysiska bagagetaggar av papper med digitala baggagetaggar, med BagID som referensprodukt. Syftet är att undersöka vilken lösning som är mest långsiktigt hållbar ur både ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Arbetet baseras på en livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys där produktions-, transport-, användnings- och avfallsfaserna analyseras. För de fysiska bagagetaggarna har primärdata samlats in från Swedavias verksamhet, leverantörer och interna system. Analysen av de digitala bagagetaggarna bygger på komponentuppdelning och jämförbara sekundärdata. Klimatpåverkan uttrycks i koldioxidekvivalenter och kostnader i svenska kronor. Resultaten visar att de fysiska bagagetaggarna har ett lågt koldioxidutsläpp per användning, men att den totala miljöpåverkan blir betydande till följd av den mycket stora årliga förbrukningen och den engångskaraktär som systemet bygger på. Ur ett ekonomiskt perspektiv domineras kostnadsbilden av löpande materialinköp, logistik, drift av CUSS och CUPPS system samt hantering av spill och avfall. Dessa kostnader återkommer årligen och är direkt kopplade till antalet utskrivna bagagetaggar. De digitala bagagetaggarna uppvisar ett högre initialt koldioxidutsläpp och högre produktionskostnad per enhet, vilket främst kan härledas till elektroniska komponenter, batteri och tillverkningsprocesser. Den ekonomiska analysen visar dock att kostnadsstrukturen skiljer sig markant från den fysiska lösningen, då större delen av kostnaden är kopplad till inköp och certifiering, medan den löpande användningskostnaden är låg. Vid en tillräckligt lång livslängd och hög återanvändningsgrad kan de digitala bagagetaggarna nå en ekonomisk brytpunkt där de totala livscykelkostnaderna blir jämförbara med eller lägre än för fysiska bagagetaggar. Studien visar sammantaget att digital bagagemärkning har potential att minska både klimatpåverkan och långsiktiga kostnader, men att detta är starkt beroende av livslängd, återanvändningsfrekvens och organisatoriska förutsättningar för implementering inom flygplatsens befintliga processer.
Ce résumé expose les affirmations des auteurs. BNTIC ne l’interprète pas comme une validation indépendante des résultats.